2-1 och nu har Blåvitt hittat spelet

Jag är sjuk, har så varit de senaste veckorna och senast idag uppvisade jag en kraftig symptom. Hur kunde jag tro att Blåvitt skulle plocka med sig några poäng mot Djurgården? Hur kunde jag tro att Blåvitt skulle ta chansen att gå upp i serieledning? Hur kunde jag tro att det stundtals fina spelet vi visat upp tidigare skulle hålla i sig? Jag är minst sagt sjuk...

Matchen i sig var stundtals välspelad och underhållande men under långa stunder var det under all kritik. Årets skyttekung (?) inledde efter endast två minuter i en väl genomförd kontring även om Pa Dembo var minst sagt fastfrusen på mållinjen. Hade han inte sovit i det läget hade han räddat den.

Under första halvleken var det annars Djurgården som förde spelet men lyckades inte skapa några direkta chanser under första halvtimmen. Då var det istället Blåvitt som hade de bättre chanserna, något som kom att förändras med kvitteringen i 35: e minuten. Efter en hörna ska Alexandersson rensa undan bollen, den träffar Tauer och bollen går i en bana över en ställd Bengan in vid bortre stolpen. Där stod Andres Vasques som fick en fot på bollen men bollen hade redan gått över linjen. För er som tvivlar har jag en fråga, hur kan Vasques ha räddat bollen när han själv stod innanför mållinjen och böjde sig bakåt för att ta bollen?
Djurgårdens press fortsätter och Blåvitt har svårt att vårda bollen, och flera halvfarliga lägen skapas. De blåvita spelarna verkade mest gå och vänta på halvtidsvilan när Komac fick vinna tillbaka bollen utanför Blåvitts straffområde, vända upp och sedan avlossa en kanon upp i krysset. Snöpligt stod det 2-1 i halvtid, med lite tur kunde det ha varit omvända siffror.

Andra halvlek blev minst sagt krampaktig då Djurgården slog vakt om sina tre poäng och Blåvitts spel körde fast sig. För att nämna några av felen Blåvitt begick:
Markeringen, det går inte att vända matchen genom att hålla markeringen två meter från spelaren. Då hinner de vända upp och fördela bollen och de helvita spelarna får fortsätta jaga boll.
Rörelsen, eller rättare sagt avsaknaden av den. Spelarna springer mycket men de springer fel, det fungerar inte att bara jaga boll och sedan stå still när den erövras.
Uppspelen, när vi har Berg/Wallerstedt på topp går det inte att skicka upp luftpastej efter luftpastej. När Olsson dessutom gick ut (även om jag förstår varför bytet gjordes) fanns det inget alternativ till tjongbollen.

De helvita spelarna såg osäkra och förvirrade ut, som om de inte visste vad de skulle göra för att stoppa motståndarna. I andra halvlek saknade vi ett mittfältsspel och Djurgårdarna gjorde som de ville. När Gustav kom in blev det visserligen lite stabilare bakåt men det hjälpte inte anfallsspelet.

Som ytterliggare en sak att anmärka på är "forceringen" som skedde på slutet. Vissa lag är väldigt skickliga på att göra mål de sista 10-15 minuterarna. Longbollar är i det här läget helt acceptabla för att snabbt förflytta spelet. Om det ska fungera och ressultera i en kvittering krävs dock att andrabollarna vinns och att spelet därigenom naglas fast på motståndarnas planhalva. När Blåvitt varken vinner första eller andrabollen, ja då blir det svårt att skapa ett tryck kring motståndarnas straffområde. Det krävs att spelarna pratar igenom hur de ska agera när de hamnar i ett liknande läge, för som det såg ut idag är inte acceptabelt.

Sist kan vi spana in tabellen där Blåvitt nu ligger på en 6: e plats, visserligen bara två poäng från serieledarna men det känns ändå som att vi inom de närmaste omgångarna kommer att personifiera ett mittenlag. Ett lag som kan slå alla lag när vi spelar som bäst, men som samtidigt kan förlora mot vilket bonkegäng som helst.
Speciellt nu är skaderapporterna duggar allt tätare. Hjalmar fick gå av, så även Olsson till följd av skada (även om den senare inte verkar allt för farlig).

Ser bra ut det här. Nu kör vi Blåvitt, rakt in i väggen!