Jag var nykter imorse men nu börjar det ordna upp sig

När tre män bestämmer sig för att avverka runt 16 timmar i en minibuss tillsammans med ett gemensamt mål, att inte behöva besöka Systembolaget under 2007. Med facit i hand gjorde vi ett riktigt bra jobb. Att börja åka vid soluppgången är inte så romantiskt som det låter, speciellt inte när Henrik och jag bara fått ett fåtals timmar sömn och Toffe stod och strök istället för att sova.

Helsingborg blev första anhalten och innan vi visste ordet av (även om ändan tog en del stryk i den något obekväma bussen) hade vi lämnat blågult bakom oss. De 200 kilometrarna genom Danmark visste vi skulle bli sega, och mindre sega blev de inte av att runt 100 kilometer bestod av vägarbeten och därmed nersatt fart. Vi konstaterade kontinuerligt att Danmark har 1, långsamma dåliga förare, en massa roadkills, 15 trasiga fordon som stod längs vägen och ingen kuperad terräng. Vi hinner nätt och jämnt åka på färjan till Puttgarden innan den lämnar hamn, ett väldigt flyt har vi haft hittills.

Boardershop är en väldigt intressant båt, ja det är en bår och inte en byggnad. Tre våningar med bara alkoholhaltiga drycker och förvirrade turister som vi själva. Efter många rundor bland öl, vin och sprit har vi kommit ut med olika stora kvantiteter. Jag själv vann med inköp på totalt 4730 :-

Vägen tillbaka blev lång, riktigt lång speciellt efter den tunga starten då vi tvingades vänta på färjan i 30 minuter. Därefter tvingades vi återigen åka genom Danmark men denna gång med ett regn som piskade mot vindrutan, alltid lika roligt, och än fler vägarbeten. Färjan tillbaka till den riktigt världen blev något intressantare tack vare att Toffe kom på den fixa iden att försöka komma ut på däck och njuta lite av hällregnet. Smart.

När vi så åkte i land skulle det visa sig och tullen skulle göra inspektion och hälla ut några liter sprit och öl som vi hade med för mycket. Glädjen steg när tullstationen var obemannad, vi fick behålla vår dricka! De tre grabbarna var minst sagt hungriga vid det här laget och nu skulle vi först tanka och sen hitta ett McDonalds. Med hungern steg dock glädjenivån i bilen, eller ja min och Henkes i alla fall. En väldigt låg blodsockernivå tillsammans med väldigt lite sömn resulterade i många skratt med skämt på "Dude were is my car" nivå. När Ernst Kirchsteiger dessutom kom in i bilen satt vi och bokstavligt talat skrek åt varandra och dog av skratt.

När vi tillslut hittade ett vattenhål och kunde fylla på depåerna sjönk glädjenivån men samtidigt blev vi mer belåtna. Resten av resan från Ängelholm till Göteborg gick i ett kick och jag kan nu stoltsera med ett helt fönster fyllt med sprit (bilder kommer senare) och en massa öl och vin. Det blir inget mer besök på Systembolaget innan sommaren 2008, den saken är säker.